Vad är stödtjänster — och hur kan de vara av intresse för villaägare med batterier?

Det är inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”. Batterier kan användas för att lagra egen solel, balansera prisskillnader på el genom att lagra el när den är billig och nyttja eller sälja el när den är dyr — eller genom att försörja ett hus med el vid strömavbrott.

Ytterligare en nytta, som tills nyligen bara varit aktuellt för större aktörer, är att erbjuda “stödtjänster” med syfte att upprätthålla frekvensen i elnätet. I den här artikeln går vi dels igenom hur systemet med stödtjänster fungerar. Vi förklarar även hur man som villaägare med batterier (eller andra flexibla tekniker såsom elbilsladdare) kan gå tillväga för att erbjuda denna typ av tjänster och vad det finns att tjäna.

Så fungerar stödtjänstemarknaderna

För att säkerställa att det finns balans mellan förbrukning och produktion av el — och att frekvensen på 50 Hz upprätthålls — finns en sekvens av marknader. Först och främst görs en huvudplanering på den så kallade dagen före-marknaden där producenter och förbrukare lägger bud på hur mycket el de vill köpa eller sälja och till vilket pris. På “intradagmarknaden” kan aktörerna justera sina prognoser och bud fram till en timme före drifttimmen. För själva driften av elsystemet ansvarar sedan Svenska kraftnät.

Till Svenska kraftnäts hjälp för att korrigera för prognoser som slagit fel eller för att hantera oförutsedda händelser såsom snabbstoppande kraftverk har de just stödtjänstemarknader till sitt förfogande. Enligt Anna Jäderström, ansvarig för stödtjänster på Svenska kraftnät, delar man upp dem i olika kategorier:

— Några är snabba och körs under kort tid och några är långsamma och uthålliga för att vi ska klara olika scenarios. De kompletterar varandra med syfte att återställa elsystemet till balans.

Två exempel är stödtjänstemarknaderna FCR-D upp och FCR-D ned. För dessa handlar Svenska kraftnät upp reserver på strax över 500 MW vardera (vilket motsvarar ungefär en halv kärnkraftsreaktor). Reserver i det här fallet kan till exempel vara batterier eller vattenkraftverk som står redo att kicka in, eller så kallad flexibel förbrukning — till exempel elbilsladdare eller värmepumpar — som vid behov kan öka eller minska effekten. Beroende på om det rör sig om FCR-D upp eller ned ska dessa reserver automatiskt kunna skjuta till eller dra ifrån el inom 5 sekunder från det att frekvensen faller under 49,9 Hz eller överskrider 50,1 Hz (och de ska kunna ha en uthållighet på minst 20 minuter).

Anna beskriver stödtjänstemarknaderna som “kapacitetsmarknader” där de aktörer som lämnat de mest konkurrenskraftiga buden får ersättning enligt följande:

— Man får betalt utifrån tillgänglighet. Du får alltså betalt oavsett om reserven har eller inte har aktiverats på grund av att frekvensen varit för låg eller hög. I dagsläget får man betalt utifrån det bud man lagt. Men under 2024 kommer vi gå över till marginalpris [där alla, likt på elmarknaden, får betalt utifrån det det högsta budet som krävs för att täcka behovet, reds. anm.]

Så erbjuder man stödtjänster som privatperson

För både FCR-D upp och ned, som är de mest populära stödtjänsterna bland de som äger batterier, är den minsta budstorleken 100 kW. Det kan jämföras med ett vanligt hembatteri som sällan är större än 10 kW. För att man som privatperson ska kunna delta på dessa marknader behöver man därför använda sig av en så kallad aggregator som samlar ihop flera resurser så att de tillsammans uppnår minsta budstorlek.

Checkwatt är ett sådant företag. För att man som mindre aktör ska kunna erbjuda stödtjänster behöver man enligt Dan-Eric Archer, vd på Checkwatt, dels installera en dosa som går på runt 10 000 kr inklusive installation. Syftet med dosan är bl.a. att kommunicera med en central enhet som mäter frekvensen och skickar signaler när stödtjänster ska aktiveras. Utöver det påverkar både ens växelriktare och elhandelsbolag förutsättningarna:

— Dels behöver kunden ha ett elhandelsbolag som är anslutet till en av de balansansvariga vi har avtal med, i dagsläget har vi avtal med drygt hälften. [Alla producenter och återförsäljare av el måste vara anslutna till en balansansvarig, det finns drygt 15 stycken i Sverige, och de sköter även själva budgivningen för stödtjänster gentemot Svenska kraftnät.] Även växelriktaren behöver vara kompatibel. Vi har lite olika situation med olika fabrikat. Sungrow, SMA, Solax och Fronius funkar bra, de satsar vi på. Vi har ett antal Huawei i drift sen några månader, de behöver dock göra några firmware uppdateringar för att det ska fungera i stor skala. Vi har även tester igång med ett flertal andra fabrikat.

Den stora förklaringen till det stora intresset kring stödtjänster grundar sig framförallt i de höga priserna de senaste åren. När vi gör kalkylen på Checkwatts hemsida för ett batteri med en tillgänglig effekt på 5 kW får vi resultatet att de årliga intäkterna är hela 17 340 kr, vilket i dagsläget är bra mycket mer än förtjänsten av att styra sitt batteri på andra sätt. Vi ber Dan-Eric förklara hur de har räknat.

— Vi använder genomsnittliga siffror på intäkter från 2020 till 2022. I praktiken är det ett genomsnitt av priserna för FCR-D upp och ner under tre år. Sen tar vi minus 30% för avgifter och andra förluster. Det ska dock inte ses som en lönsamhetskalkyl då vi inte vet hur priserna på stödtjänster kommer utvecklas framöver.

I Checkwatts räkneexempel räknar man med att batteriet ligger konstant på en laddnivå på ca 50% och kan på så sätt erbjuda både FCR-D upp och FCR-D ned. Jämfört med andra sätt att styra sitt batteri såsom lagring av solel från dag till kväll används batteriet väldigt sällan för faktisk laddning och urladdning. Man får som sagt betalt oavsett om stödtjänsterna aktiveras, och om de aktiveras handlar det enligt Dan-Eric vanligtvis om någon minut åt gången. Det är aggregatorn som styr hur batteriet används men i praktiken står batteriet för det mesta oanvänt.

Andra sätt att delta på stödtjänstemarknaderna

Batterier är inte den enda lösningen som man som privatperson har att tillgå för att vara med och erbjuda stödtjänster. När vi ringer upp Jens Nordberg, elmarknadsansvarig på Varberg Energi, berättar han om ett flertal initiativ för att möjliggöra för privatpersoner att delta på de olika stödtjänstemarknaderna.

— I dagsläget får de kunder som kopplar upp sin laddbox till oss [för deltagande på stödtjänstemarknaderna] halva priset på den el som går in i elbilen. Det får man oavsett om man har rörligt, timpris eller fast avtal. Vi håller även på att testa för fullt med batterier, där har vi haft kunder som anmält sig till en pilot sen årsskiftet.

Än så länge levererar Varberg Energi endast stödtjänster till Svenska kraftnät för ett stort nätanslutet batteri. Erbjudandet för laddboxar och pilotprojektet kring batterier har delvis använts för att göra tester som del av en förkvalificeringsprocess hos Svenska kraftnät — som alla som erbjuder stödtjänster måste gå igenom. När det gäller batterier skiljer sig Varberg Energis lösning jämfört med Checkwatt där man istället för att installera en dosa planerar att sköta kommunikationen direkt via växelriktaren. (I pilotprojektet riktar de sig enbart till kunder som har en växelriktare från Ferroamp.)

Hur kommer priser på stödtjänster att utvecklas framöver?

Även om intäkterna för stödtjänster har varit höga historiskt är en springande punkt för de som överväger att anmäla sig för att leverera stödtjänster: hur kommer priserna utvecklas över tid? När vi frågar Anna Jäderström på Svenska kraftnät börjar hon med att förklara hur vattenkraften, den teknik som i dagsläget levererar lejonparten av stödtjänsterna, bidrar till prisbildningen:

— Aktörer som driver vattenkraftverk räknar ut värdet på sitt vatten utifrån elpriser och elprisprognoser. I praktiken kan både väldigt låga elpriser och väldigt höga elpriser leda till höga priser [på stödtjänster såsom FCR-D]. När det är låga elpriser vill de spara vatten och inte köra sina kraftverk. Ska de bara köra sina aggregat för att leverera reserver blir det dyrt, så kan det till exempel vara under sommarnätter. Och är det höga elpriser vill de istället sälja mycket av sin el på spotmarknaden.

Anna vidareutvecklar sitt resonemang kring hur stödtjänstemarknaderna förväntas utvecklas i takt med att fler typer av resurser tar sig in:

— Vi kommer nog inte ha de här väldigt höga elpriserna för all framtid, men däremot kommer de vara volatila vilket gör att priser på stödtjänster kommer vara fortsatt höga. Jag tror inte på ett stort fall för priserna på FCR, vi kommer inte handla upp mindre… Så jag ser inga tecken på en kraftig dämpning, däremot ska man inte stirra sig blind på slutet av 2022, men tittar man på 2020 och 2021 är det inte en orimlig prisnivå. Det jag tror vi kommer se i takt med att teknikerna som erbjuder stödtjänster breddas är att det blir mer stabila priser, det blir inte lika känsligt för vårfloder och blötår. Sen… skulle man få in [reserver på] 1000 MW som är väldigt billigt skulle det dämpa. Men det krävs stora volymer för att det ska få en effekt.

Skulle boomen i nätbatterier jämte andra typer av flexibilitetsresurser fortsätta strömma in på stödtjänstemarknaderna tror dock Jens Nordberg att aggregatorer och styrning av batterier och andra flexibla resurser fortsatt kommer ha en roll:

— Jag tror inte de här extremt bra priserna på stödtjänstemarknaderna är ett gott exempel på var priserna kommer ligga om tre till fem år. Därför är det viktigt att skapa ett värde inte bara mot Svenska kraftnät. I takt med att priset på stödtjänster går ner i pris, tror jag andra går upp. För att möta elektrifieringen finns det behov att skapa extra utrymme i alla delar av elnätet: från regionnät ner till lokalnät. Med batterier minskar behovet av att bygga nya nät.

Relaterad läsning: Ekonomin i hemlagring av el? Vi har räknat på tre sätt att styra sitt batteri

Relaterad lyssning: Dan-Eric Archer, Om batterier i elsystemet