Flera generationer solpaneler i solcellsparken i värmländska Glava.
  1. Miljöpåverkan från solceller
  2. Solcellsmarknadens utveckling
  3. Solcellsutveckling och forskning
  4. Solpaneler

Svar på 10 vanliga frågor vi får om solceller och solenergi

15 november 2019

Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)

Det spelar ingen roll om det är i chatten på Solcellskollen.se, en grannskapsträff bland villaägare, under en middag, eller seminarie hos företag; något vi lärt oss under tiden med Solcellskollen är att solceller väcker intresse! Frågor vi får om solceller spänner från teknik, till miljö — till världspolitik. Vi tänkte att kanske fler är intresserade av de frågor vi får och vad vi brukar svara? (Obs, om du söker svar på de vanligaste frågorna inför ett solcellsköp så föreslår vi att även kika här.) Håll till godo!

Är inte ett så pass nordligt land som Sverige dåligt lämpat för solceller?

Det stämmer att det finns många länder (ja, rentav de flesta) där solceller är ännu bättre. I t.ex. Spanien eller Nordafrika kan en solpanel producera uppåt 60% mer jämfört med i Sverige. Om man däremot jämför med Tyskland, ett av de länder som kommit längst i världen med solcellsutbyggnaden, så producerar ett solcellssystem i Sverige liknande mängd el. Med det sagt kan ett vanligt svensk villatak med solceller producera en stor andel av elen som görs av med i huset (och i vissa fall mer än så) och dessutom leda till lägre elkostnader. Att det är möjligt redan 2019 i Sverige säger något om teknikens potential!

Varför är vi så långt efter Tyskland vad gäller utbyggnaden?

I Tyskland har utbyggnaden drivits av generösa politiska stöd. Satte man upp solceller i Tyskland i mitten av 90-talet kunde man få nästan 10 kronor för varje kWh solel som man matade ut på elnätet under en tjugoårsperiod! Trots att dessa stöd har sänkts i takt med att solceller gått ner i pris (som är syftet med stöden!) har de legat på en nivå där de gjort en investering i solceller lönsam och i stort sett riskfri. 2017 hade Tyskland ungefär 20 gånger mer solceller per person jämfört med Sverige.

Finns det bara kinesiska paneler?

Kina är den solklara världsettan vad gäller antalet paneler producerade. 2018 var världens fem största tillverkare från Kina och tillsammans stod kinesiska företag för ca två tredjedelar av den globala produktionen. Med det sagt produceras solpaneler på en massa ställen i världen och det finns fabriker många europeiska länder. Det finns tyvärr knappt någon modulproduktion kvar i Sverige och under 2018 landade den på blygsamma 200 kW (vilket motsvarar ca 20 svenska villainstallationer).

Räcker metallerna till den globala solcellsutbyggnaden?

Det finns solceller som består av ovanliga metaller såsom indium och tellur. Dock är den typen av solceller en liten andel av den globala solcellsmarknaden; 95% av världens solcellsförsäljning är kiselbaserade solceller. Och kisel är jordskorpans näst vanligaste ämne (kisel kan t.ex. utvinnas ur vanlig sand). Den enda metall som används i vanliga solpaneler som till viss del är begränsad är silver, som används till överföring av elektroner i en solcell. På tio år har dock mängden silver per solceller sjunkit med nästan 75% (samtidigt som solceller har blivit mer effektiva) och nästkommande tio år spås ytterligare en halvering.

Kommer inte dagens teknik vara passé snart?

Att det kanske var något år sedan som den första solcellsanläggningen dök upp i ens kvarter skapar lätt känslan att solcellstekniken är helt ny. Men den nuvarande versionen av kiselsolceller har i princip funnits sen 60-talet! Sen dess har solceller blivit mer och mer effektiva, och mellan 2008-2012 dök priser med nästan 90% när det startade storskaliga fabriker i framförallt Kina. Idag är solceller “big business” och det finns tusentals ingenjörer världen över som har fullt fokus på få upp effektiviteten och få ner priser. Utvecklingen är dock inkrementell, och många av de teknikbubblare som finns innebär en vidareutveckling av nuvarande teknik. Kiselsolceller är helt enkelt här för att stanna.

Hur mycket solceller krävs för att köra en elbil på solel?

Finns det något roligare man kan göra med solel än att ladda sin elbil? Jag kan i alla fall inte komma på många saker. Och faktum är att det räcker med ungefär 3 000 kWh solel — det är vad 10 solpaneler i bra läge kan producera på ett år — för att driva en elbil den genomsnittliga årliga körningen på 15 000 km. Vår bästa liknelse? Det motsvarar takstorleken på en vanlig carport! (Det finns även bilar där solceller sitter på själva bilen: i tak, på huven och i dörrarna. Det räcker dock inte i närheten för att driva en elbil som blåser fram i hundra km/h på motorvägen.)

Hur mycket energi går det åt att producera dem jämfört med vad man kan få ut?

I Sverige tar det ungefär 2,5 år för en solpanel att producera lika mycket energi som gått åt att producera den (och betydligt mindre på ställen med mer sol). Den förväntas producera el i en bra bit över 25 år!

Vad är klimatnyttan med att installera solceller i Sverige?

Med tanke på att klimatutsläppen från det svenska elsystemet är låga — rent av ett av de mest klimatsmarta elsystemen i världen — är det inte så konstigt att många undrar varför det är så angeläget att bygga ut förnybar el i ett land som Sverige. Men eftersom det europeiska elsystemet är sammankopplat (från Sverige går det ett flertal elledningar under Östersjön och till våra grannländer) är utsläpp från elsystemet ingen nationell fråga. I Europa idag är det framförallt gas- och kolkraftverk som stängs ner i takt med att det byggs ny förnybar el i och med att de rörliga kostnaderna från dessa kraftverk är högst. Med andra ord: om du sätter upp egna solpaneler på taket så bidrar du till att göra det svårare för de danska, polska och tyska kolkraftsägarna att driva vidare sina kraftverk!

Varför har vanliga solpaneler så låg effektivitet?

Att göra om 18-20% av solenergin till el låter kanske lite, men för en teknik som kan produceras storskaligt i fabrik, där energin i form av solljus är gratis, och som kan producera el var som helst, är det inte illa. Det är dessutom en rätt makalös utveckling från de ca 12% som vanliga solpaneler låg för tio år sedan. Den teoretiskt högsta möjliga verkningsgraden för kiselsolceller är faktiskt inte så långt borta, på strax över 30%. Verkningsgrader över det begränsas (framförallt) av att solljus innehåller många olika våglängder, och där en solcell av ett visst material bara kan bara ta till vara på en begränsad del av ljuset.

Är inte produktionen från solceller dålig när man behöver som mest el vintertid?

Det stämmer att solceller i Sverige producerar som mest el på sommarhalvåret när solen skiner som mest. Mellan november och februari är produktionen från en solcellsanläggning inget vidare. För de med solceller är detta dock inget stort problem då man kan sälja det eventuella överskott man har på sommaren, och köpa el via nätet under vintern. Dessutom är förbrukningen av el i Sverige som helhet hög även på sommaren, och inte minst på dagtid när kontor och industrier går på högvarv. I somras, den 30 juli, var elbehovet nattetid till exempel under 10 GW jämfört med 13,5 GW mitt på dagen (att jämföra med den installerade kapaciteten på solceller som i nuläget ligger på strax över 0,5 GW).

Har du ytterligare frågor såsom dessa? Tveka inte att skriva i chatten så kan vi ta upp fler frågor framöver.

Relaterade inlägg

Solcellskollens logotyp

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!