Om finansiering av storskalig solkraft, med Carl-Emil Lindholm - Solcellskollen
Solcellsparken Solsidan i Varberg

Om finansiering av storskalig solkraft, med Carl-Emil Lindholm

Tills nyligen har storskaliga solcellsparker varit en marginell företeelse i Norden. Men det senaste året har något hänt. I höstas haglade pressutskicken om nya, allt större, svenska solcellsparker — och från Danmark kom nyheten om en i nordiska mått gigantisk solcellspark, som på 155 MW är ca 30 gånger större än Sveriges största solcellspark.

För att höra mer om framgångsrecepten bakom de solcellsparker som byggs i Norden ringde vi upp Carl-Emil Lindholm från den nordiska infrastrukturfonden Infranode, som är finansiären bakom både den danska parken och parken som för tillfället byggs i Linköping och som vid färdigställandet tar över stafettpinnen som Sveriges största solcellspark.

I pressutskicket om solcellsparken i Vandel i Danmark sa din kollega Philip Ajina att parken, till skillnad från vad som varit fallet tidigare vad gäller storskalig solkraft i Norden, “kommer vara 100% subventionsfri från dag ett”. Med tanke på digniteten på era investerare, som bland annat inkluderar Fjärde AP-fonden, Folksam och Europeiska investeringsbanken — kan man säga att storskalig solel nu är kommersiellt gångbart även i Norden?

Ja men det skulle jag definitivt säga att man kan. Med det sagt beror det fortfarande på förutsättningarna i varje specifikt projekt. När en bra sajt, storskalighet, rimlig nätanslutning och bra solinstrålning kommer samman så är solceller kommersiellt även i Norden. Det fanns en rad omständigheter i Vandel som gör att det finns fördelar. Sajten har till exempel redan idag två andra stora solprojekt vilket skapar förutsättningar för en storskalighet i drift och underhåll som vi inte sett i Norden tidigare. De [lite högre, reds. anm.] danska elpriserna ger en viss boost på nedersta raden, även om priserna i elprisområde SE4 [i södra Sverige] inte heller slår undan fötterna.

Ni står även bakom parken i Linköping, som med en storlek på 12 MW under ett par månader kommer vara Sveriges största solcellspark (parallellt byggs en park i Strängnäs på 14 MW som förväntas vara klar i augusti, reds. anm.). Har ni hittat en modell för hur det här ska ske i Norden?

Det skulle jag säga, tillsammans med Eneo [en solcellsprojektör där Infranode är delägare] har vi en jättebra modell. För projektet i Linköping har vi dessutom förmånen att få arbeta med Tekniska Verken, det regionala energibolaget, vilket skapar ytterligare fördelar. Det finns en efterfrågan från olika aktörer att driva på den här utvecklingen genom att köpa grön el och ingå längre elavtal såsom Swedbank har gjort i det här fallet. Det har länge funnits en efterfrågan bland energiintensiva verksamheter, såsom Google och Amazon. Men nu börjar även consumer brands och vanliga storföretag titta på hur man kan bli mer hållbara genom att köpa grön el.

Kan vi reda ut det här. I Linköping är det Eneo som bygger och äger parken, en solcellsprojektör. Swedbank köper elen, dvs en större kund som åtar sig att köpa elen under en längre tidsperiod. Och så ni, som står för finansieringen. Kan man säga att detta följer en standardmall för hur storskaliga förnybara elprojekt kommer till, dvs tre huvudaktörer med varsitt ansvarsområde?

Det kommer att vara lite olika. I det här fallet är Tekniska verken, liksom vi och Eneo, med som delfinansiär. Eneo kommer vara den långsiktiga förvaltaren. Tekniska verken har ytterligare en roll då man är markägaren som tillhandahåller sajten och elnätsanslutningen. Men ja, typiskt sett kommer man behöva en solparksutvecklare, som kan projektleda bygget, en finansiär som oss, och i regel även någon som säkrar elpriset under en viss tid.

Ett annat ord för det här med att hitta en elköpare som förbinder sig att köpa el för en längre avtalsperiod är “PPA:er” eller Power purchase agreements. När det började byggas solceller och vindkraft för ett, två, decennier sedan så var standarden att staten — inte minst i Tyskland — höll i dessa och man fick betalt under i princip hela anläggningens livslängd. Hur ser en standard-PPA ut idag?

Det är svårt att prata om standarder. Om vi börjar med avtalsformen. Man kan antingen köpa exakt den el som produceras till ett avtalat pris per MWh. Man kan även ingå fastvolym-avtal som man köper för att förbestämt pris. Och sen om man överskrider den produktionen så kan man sälja resten på spotmarknaden [där el köps och säljs]. Det finns också varianter med golv- och takpriser för aktörer som är mer intresserade av förutsägbarhet än "maximal uppsida". Det finns många olika varianter. Det skiljer sig även lite kring vad vi i industrin är vana vid, och vad andra aktörer är vana vid.

Och när det gäller avtalslängd?

Det är olika även där. Jag har sett allt ifrån väldigt korta, på runt 5 år, till typiska längder mellan 10 till 15 år, och inte sällan de på runt 20 år. Det kan tilläggas att du har en påverkan på pris om du är villig att köpa en kortare eller längre PPA.

Så efter 10-15 år, behöver man hitta en ny elköpare då? Solceller håller ju i över 25 år åtminstone, och förmodligen även betydligt längre än så…

Ja antingen att du hittar en ny elköpare som vill säkra sin konsumtion med grön el under en period. Eller så går du ut på spotmarknaden och säljer elen timme för timme.

Carl-Emil Lindholm från infrastrukturfonden Infranode Carl-Emil Lindholm på infrastrukturfonden Infranode som investerar i all form av infrastruktur, t.ex. hamnar, broar, fibernät, elnät och förnybar energi. Foto: Infranode

Det händer mycket på världens elmarknader nu. Å ena sidan byggs det förnybar el så det knakar. Å andra sidan ökar priser på koldioxid, och Norden med relativt sett låga elpriser kopplas i allt större grad ihop med Europa där elpriserna är högre. Hur ser ni på att investera på en marknad där så pass mycket händer samtidigt?

Det är såklart väldigt spännande och i någon mån utmanande. Vi som många andra tror på den fundamentala utvecklingen som sker i samhället, och vi har en tilltro till att om vi ska fasa ut fossila bränslen så kommer vi behöva rätt signaler kring vad en MWh el ska kosta, och en relevant kostnadsbild för att släppa ut. Vi har sett en uppgång i koldioxidpriser som gör att elpriser har kommit upp litegrann, och jag personligen tror att det är något som vi kommer fortsätta att se, dvs att elpriser kommer att ligga på en högre nivå. Mer i linje vad vi sett senaste åren. Sen kommer det alltid finnas undantag. Som hittills i år, med milt väder, mycket nederbörd, och proppfulla vattenreservoarer.

Det här med att en solcellspark som byggs i framtiden försämrar lönsamheten för redan byggda solcellsparker eftersom den ökar utbudet av solel under de timmar övrig installerad effekt producerar. Detta kan man se idag på vindkraftmarknaden där nya större och effektivare vindkraftverk gör att de som investerade i vindkraft för 10 år sedan blöder. Hur rädda är ni för den effekten?

Rädda är fel ord. Det är en effekt som är viktig att titta på och analysera inför ett projekt. Som det är nu finns inte den effekten på marknaden eftersom solceller inte är utbyggt i det nordiska, och synnerhet inte i det svenska, elsystemet. Vi ser dock att den effekten kommer att komma under en 25 årsperiod, ja, att det kommer finnas en viss kannibaliseringseffekt.

Solceller har inga rörliga delar, de håller länge, och det är enkelt att förutse hur mycket elproduktion man får ut under nästkommande, tja, 30 åren. Är risken och därmed avkastningskraven lägre för en sådan investering jämfört med andra investeringar som ni gör, i till exempel hamnar, elnät, och kollektivtrafik?

Utan att gå in på detaljnivå i de olika sektorerna så innebär de faktorer du nämner att man kan se annorlunda på risken i solceller. Med det enkla i underhållet och stabiliteten i vilken energi man får ut från år till år. Det talar för att risken är lite lägre och att du kan nöja dig med lägre avkastning. Det som går åt andra hållet är att det är en ny industri i Norden och i synnerhet i Sverige. Typiskt sett är kapitalkostnaden lägre ju fler aktörer som är aktiva, och desto större konkurrensbild det är. Än så länge är det inte lika många aktörer inom solcellsmarknaden som inom vindkraft. Men det kommer säkerligen bli så över tid.

Härifrån och framåt, från ert perspektiv, vad är flaskhalsen för fler och större solcellsparker i Sverige? Mark med bra elnätsanslutning? Leverantörer som vill bygga? Kunder som vill köpa solel? Finansieringen? Eller något annat?

Jag svarar nog PPA-marknaden där. Ju fler stora företag som vill köpa solel, desto större förutsättningar att åstadkomma de här PPA:erna. Då hade det automatiskt skett fler saker i sektorn. Du kan jämföra en PPA-marknad med ett subventionssystem. När Tyskland införde sina feedintarriffer såg du vad det ledde till. När du får ett sådant ramverk på plats så får du en otrolig utveckling av marknaden på en gång. En stor och välfungerande PPA-marknad skulle kunna spela samma roll.

Relaterad lyssning: Johan Paradis, Om hur stort (och billigt) solceller kan bli? (Avsnitt 37, Solcellskollens podcast)

Av Erik Wallnér

wallner@solcellskollen.se

Publicerad May 6, 2020

Följ gärna vårt nyhetsbrev för att en gång i månaden ta del av nya blogginlägg och andra nyheter från solcellsvärlden!

Relaterade inlägg

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!