Är låga priser på elcertifikat här för att stanna? - Solcellskollen
Vindkraftverk och rader med solcellsmoduler i Varberg.

Är låga priser på elcertifikat här för att stanna?

I slutet av förra veckan gick värdet på elcertifikat ner till den lägsta nivån någonsin: när handeln för veckan stängde låg värdet på elcertifikat hos marknadsplatsen Svensk Kraftmäkling på under 20 kr per MWh, vilket motsvarar ett pris på 2 öre per kWh. Det är en drastisk nedgång från 200 kr per MWh (dvs 20 öre per kWh) där priset låg för 12 månader sen.

Vi hörde av oss till Roger Östberg, senior rådgivare på Energimyndigheten, för att höra vad som sker med elcertifikatsystemet för tillfället och vad det innebär för mikroproducenter.

Elcertifikatsystemet

Men först lite bakgrund!

Elcertifikatsystemet lanserades 2003 för att främja utbyggnaden av förnybar el. Systemet innebar att för varje MWh, dvs 1000 kWh, kan man som producent tilldelas ett elcertifikat. Genom att bl.a. elbolag har en skyldighet att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till den el de säljer (s.k. kvotplikt) skapas det en efterfrågan.

Värdet på elcertifikat varierar med utbudet, dvs hur mycket förnybar elproduktion som finns i systemet, och efterfrågan — som bestäms utifrån hur hög kvotplikten är. Enligt “teorin” hamnar värdet på elcertifikat på den nivå som gör att förnybar elproduktion byggs. Politiskt har man alltså genom att ändra kvotplikten i princip kunnat styra hur mycket förnybar elproduktion som byggs.

Sen en tid tillbaka har dock något hänt: framförallt landbaserad vindkraft har blivit så pass konkurrenskraftig att den byggs ut oavsett värdet på elcertifikat.

Prisutveckling på elcertifikat från 2014 till 2020 Månadsmedelvärdet på elcertifikat har under det senaste året sjunkit från 200 kr per MWh till runt 50 kr per MWh. Data hämtad från Energimyndigheten.

Mot nollpriser?

Prisutvecklingen inom vindkraft har gjort att utbyggnationen av förnybar el har gått mycket snabbare än förväntat. Det ursprungliga målet för elcertifikatsystemet — 28,4 TWh förnybar el till 2020 — nåddes i maj 2019. Och målet som sattes i samband med Energiöverenskommelsen, ytterligare 18 TWh till 2030, förväntas nås redan till någon gång runt årsskiftet 2020/2021.

Enligt Roger Östberg från Energimyndigheten, som jobbat med elcertifikatsystemet sen starten 2003, innebär utbyggnaden att värdet på elcertifikat kommer vara fortsatt lågt.

— Eftersom vindkraft nu byggs ut på kommersiella villkor går priser på elcertifikat mot att vara noll, eller, ja, i alla fall låga. Enligt rapporter från Svensk Kraftmäkling för terminsåren 2022, 2023 och 2024 är man då nere på 10-15 kr per MWh [vilket motsvarar 1-1,5 öre per kWh]. De som bygger nya vindkraftsparker vågar inte längre räkna med att elcertifikat kommer ha något värde.

Det som skulle kunna förändra utvecklingen med fallande priser på elcertifikat är om det infördes en stoppregel, det vill säga ett datum varefter nya anläggningar inte längre kan anslutas till systemet. Detta är något som bl.a. branschorganisationen Svensk Vindenergi förespråkat “för att undvika ekonomisk skada för tidiga investeringar”. I nuläget är stoppdatumet för elcertifikatsystemet den 31 december 2030; Svensk Vindenergis förslag är att stoppregeln ska införas redan 31 december 2021.

Beslutet om införandet av ett tidigare stoppdatum ligger i dagsläget hos regeringen, och besked väntas under 2020. Enligt Roger är det dock inte säkert att ett tidigarelagt stoppdatum leder till att värdet på elcertifikat höjs avsevärt, framförallt inte om det fortsätter att byggas vind- och solkraft och att 18 TWh-målet därmed överskrids fram tills dess.

Mindre aktörers medverkan i elcertifikatsystemet är oviss

För att samla elcertifikat behöver man ha ett webbkonto i Energimyndighetens Cesarsystem där man kan samla och sälja sina elcertifikat.

Enligt förordningen för elcertifikatsystemet har Energimyndigheten möjlighet att ta ut en kontoavgift på 200 kr per kalenderår. Detta har inte gjorts hittills, men enligt Roger har Energimyndigheten ställt frågan till regeringen om att börja göra det för att bl.a. täcka kostnaderna för administrationen kopplat till systemet. Om regeringen godkänner det kommer avgifter tas ut från och med årsskiftet 2021/2022, och gälla även för de med befintliga elcertifikatkonton.

(Kostnaden kommer dock inte gälla för kontot med ursprungsgarantier, som man i regel öppnar samtidigt som elcertifikatkontot.)

Om avgiften på 200 kr per år införs, och elcertifikaten samtidigt fortsätter gå ner i värde, kommer det i praktiken bli ointressant för de flesta mikroproducenter att ens ha ett konto. Om värdet t.ex. hamnar på 20 kr per MWh framöver skulle det krävas elcertifikat för en solelproduktion på 10 000 kWh — dvs 10 stycken — bara för att komma upp till intäkter som motsvarar årsavgiften.

Med andra ord: framtiden är oviss för elcertifikaten, inte minst när det gäller medverkan från mikroproducenter i systemet.

Läs mer: Ursprungsgarantier och elcertifikat, så fungerar det

Av Erik Wallnér

wallner@solcellskollen.se

Publicerad February 3, 2020

Följ gärna vårt nyhetsbrev för att en gång i månaden ta del av nya blogginlägg och andra nyheter från solcellsvärlden!

Relaterade inlägg

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!